En randig trygghet
I går vid nattning var det dags att lokalisera nappen och Ninis. Nappen var lätt, men Ninis var desto svårare. Vi letade och letade. Och letade. Vi frågade R, som ibland kunnat hämta sin kanin själv, men han svarade bara ja om vi frågade om Ninis var ute eller om Ninis var nere. Det slutade med att han fick lägga sig utan sin Ninis, eftersom han ratade syrrans kopia.
Vi har en reserv, med en annan tröja och ibland får Ninis helt enkelt "en ren tröja på sig". Inget konstigt alls. Men om vi hade plockat fram reserven så hade ju risken varit att båda kaninerna plötsligt uppenbarat sig på samma ställe och R hade fattat att det finns två kaniner..
Så jag kunde inte släppa den försvunna kaninj****n som J kallar den. Jag letade mig svettig. Under sängar och soffor, under kuddar. I lådor och i leksaker. Men ingen kanin. När jag för andra gången tömde ut alla L:s utklädningskläder så låg den plötsligt där. Den randiga kaninen. Och då hade givetvis R somnat. Utan sin älskade kanin. Men sedan låg de tryggt tillsammans resten av natten. ♥♥♥
Till Skorpan köpte jag ganska tidigt en till åsna, så att vi har att byta med och försöker vara noga med att tvätta och byta ganska ofta så att det inte märks för mycket när hon får den andra.
Tur att han kom fram till slut 😊
Kramar
Tur du hittade honom till slut 😉