Flicka eller pojke? Rosa och blått.

Jill-inlägget gjorde susen! Nu sprutar tankarna igen :-)

Var på biblioteket med L efter dagis. Efter en stund kom det in ett litet barn på småbarnsavdelningen och det såg ut som en liten tjej med ljust, halvlångt, lite lockigt hår, i typ 2-årsåldern. Barnet gick fram till några böcker där L stod och L ville ha någon bok precis där barnet pekade. Så jag sa "Flickan får också titta!" eller något i den stilen. Sedan insåg jag att det kanske inte var en flicka... Barnet hade mörkblå overall och på bordet låg en blå cykelhjälm. men jag tänkte att det behöver ju egentligen inte betyda något. Och pappan sa ett namn ett par gånger, men jag hörde inte vad han sa. Efter ett tag kom det någon som de kände, skulle kunna vara mamman eller något. Då sa pappan (ja, nu bara förutsatte jag att det var pappan...) något om "honom" om barnet, så då förstod jag att jag sagt "flickan" om en pojke.. Aj, aj, aj! Det är precis sådant som jag själv stör mig på när det gäller L. När hon har typ rosa jacka, röda byxor, rosa-randig mössa och rosa napp och så säger någon "honom" om henne. Det irriterar mig. Ok, man kan väl klä sina barn i precis vilka färger som helst, men jag tror faktiskt inte att jag skulle klä min son i en rosa symfoni.. Och så brukar jag undra om L ser ut som en pojke. Fast idag gjorde jag ju alltså precis samma klumpiga tabbe.. Och jag visste inte hur jag skulle "be om ursäkt". Det kändes lilte väl dumt att efter en kvart säga "Ursäkta, jag sa visst flicka om pojken!". Jag låtsades helt enkelt som om jag inte fattade att det var en pojke eller att jag sagt fel. Hur skulle ni ha gjort?

Gillar

Kommentarer

Jessica
,
Kul med nytt inlägg redan! Det var lite dött med 3 dagar utan du skrev nåt! 😊

Jag känner mig också skitdum när jag säger fel kön, men jag brukar nog rätta till och säga nåt i stil med, "pojken ska också läsa bok" bla bla, för att vara övertydlig att nu vet jag att det är en pojke. Töntigt.
Åsa,
Ja pinsamt brukar det bli men jag tror nog jag inte säger något.men sån är jag!!!
www.blogger.com/profile/180557897380679127
Ingela la la,
Vad ska man säga... Man kan ju inte säga något efter en kvart. Rättar dom med en gång kan man ju bara be om ursäkt och le lite fint och säga att det är ju såå svårt att se.. =)
Det värsta är nog en midsommar och vi var bortbjudna och min kompis pappa kallade Elin för grabben hela tiden (hin var 1 år), trots att jag rättade honom... Vad säger man då??
Ska bli kul att ses på blogg galan!
Bor du inte i närheten så jag kan få lite sällskap på VV? Det hade ju varit grymt!
Ha en bra kväll!
Kram Ingela
www.blogger.com/profile/152418758898993061
Marie,
Skönt att skrivtorkan gick över så snabbt 😊

Ja du vad ska man säga egentligen. Kanske inte göra så stor sak av det eller nåt. Jag tar inte illa vid mig om någon ser fel, vilket jag inte hoppas att andra gör heller. Jooo kanske om de såg fel på min stora Marcus, det vore ju inte så käckt *s*. Det är ju svårt idag med färger och långt hår på killar och så....
www.blogger.com/profile/180519662011476715
Louise,
Det där misstaget har nog alla gjort, iaf jag, & inte bara en gång tyvärr. En himla massa småpojkar som ser ut som flickor & även tvärtom. Jag håller sonens hår kort så ser man vad han är 😉

Kram
lollo71.wordpress.com
Månefrost
,
Vem har inte gjort den missen 😉 Isak har två killar med långt hår på sin gympa. Svårt att se när de bara är 3-4 år gamla.
Anonym
,
Vrför bryr ni er ens om vilket kön ett barn har? Snopp eller snippa innanför kläderna känns rätt ointressant tycker jag.
jag är bara glad om man inte kan se på ett barn vilket kön det har. Befriande!
Jag pratar aldrig om barn jag inte känner som "pojken" eller "flickan", jag säger alltd "barnet".