Kärlek & lycka

Lycka.. ja, vad gör mig lycklig? Började fundera lite efter att ha läst om Claudias tävling där man kan vinna det här fina armbandet.
Jag blir så otroligt lycklig när jag tittar på L. Och den starkaste känslan kommer faktiskt när hon sover och ligger där så avslappnad och trygg i sin säng med Askungenkudde och Kittytäcke. Jag tror knappt att det finns en större kärlek än den jag känner just då.
Visst, ibland så blir jag arg på henne. Eller frustrerad. Som igår. Då skrek jag på henne ett par gånger bara för att jag blev så jäkla frustrerad när hon skrek hela tiden (vilket föredöme var jag då??). Vi pratade om det sedan och bestämde att ingen av oss skulle skrika. Och så fick jag dåligt samvete över att jag höjt rösten... Och idag har vi haft det så bra hela dagen. Jag såg att hon låg vaken när jag steg upp vid 6 och istället för att ligga kvar och mysa i sängen ville hon duscha med mig. Eller hon badar. Och jag fick med henne hem efter dagis utan större ansträngning. Väl hemma var hon helt underbar som satt i lugn och ro och tittade på Askungen medan jag hade dagens sista telefonmöte. Och nu ikväll sprang hon omkring som en liten nakenfis en stund efter att ha badat, och plötsligt ropade hon "Mamma, jag måste kissa!". Denna gången hann vi till toaletten innan det blev en liten pöl på golvet. Tror att det var första gången som hon faktiskt kände att hon behövde kissa. idag har vi haft en jättebra dag som jag kommer att avsluta med att smyga in på L:s rum och se när hon ligger där och snusar. Kärlek. Lycka!

Gillar

Kommentarer

Potatishäxan,
Vilket fint inlägg! Precis så är det ju, det kan inte finnas större kärlek. Och tänk att de man älskar mest är också de som kan göra en argast. Det hänger ihop på nåt sätt.

Skulle gärna vilja träffa dig... Men när?

Jag är lätt impad över tjejens pottframsteg - Viktor bara vägrar sätta sig på toa eller pottan, skriker och spjärnar emot så vi har lagt det på hyllan i några veckor nu.

Hon gympar nu på Turn, på Elinebergsskolan. De tar emot barn från de fyller 3 så vi ska låta Viktor prova från hösten.

Måste jobba!
KRAM
www.blogger.com/profile/018631233984026212
CharmKatti,
Åh det är så mysigt med kravlös kärlek. För det tycker jag att den är till barn. Hur ska man kunna låta bli att älska sina barn?
Sen att barnen kanske växer upp och kommer underfund med att dom inte älskar sina föräldrar, det är en annan sak.
Men att bara få sitta och titta på sina barn när dmo sover, det är underbart!
www.blogger.com/profile/046181021213338000