Igår lyxade jag till det med långlunch, så där en måndag. Lämnade jobbet för att träffa mina barndomsvänner. Vänkusin-familjerna alltså 🙂
V & jag började ettan på lågstadiet tillsammans och sedan började vi i samma klass som B på mellanstadiet. Vi har inte alltid varit supertighta alla tre när vi växte upp, men hittade varandra mer på högstadiet och sedan dess har vi hållit ihop. Visst var det vissa år när vi var på olika platser i livet när vi inte träffades så ofta, men det spelade liksom ingen roll. När vi sedan började bilda familjer kom vi närmare igen: männen har blivit nära vänner och kidsen funkar bra ihop. Då blir det enkelt att fortsätta umgås!
De är mina äldsta vänner och våra föräldrar känner oss alla liksom. Lite roligt (jag har nog skrivit det förut) är att B & jag är födda dagarna efter varandra (det var vi som alltid hade party ihop!) & B:s mamma minns min mamma från bb 😀
Jag känner mig lyckligt lottad som har så många av mina gamla vänner kvar i mitt liv ♥ Vänner från grundskolan, vänner från gymnasiet, vänner från högskolan & vänner som kommit in i livet när jag blivit vuxen.
Men som med alla relationer så krävs det ju en del från båda parter. Man måste vårda relationen. Men visst är det underbart med vänner man inte måste prata med varje dag? #decemberutmaning23xxx
Popprinsessan 
Vänner är underbart att ha. Mixen av olika vänner gör livet både roligt och intressant. Och man måste verkligen vårda dem ömt
Kram Kajsa
https://www.bland-kastruller-och-vinglas.se
GillaGilla
Jag flyttade så mycket som barn så har inte någon kvar sen den tiden. En från mellanstadiet har jag kvar på facebook, men det är det ända. Alla är nyare.
GillaGilla
Låter underbart! Jag har ingen kvar från yngre dagar och bara ett par stycken som jag är rätt säker på att jag kan lita på. Annars är det bara jag och mannen. Jag har försökt på alla sätt att få nya vänner, men det slutar alltid med att jag bara ger och ger… inget kommer tillbaka. Husbilen har iaf gett oss nya bekanta, som kanske blir vänner en dag.
GillaGilla
Jag har några vänner kvar från skoltiden, Vi skulle nog umgåts mer om jag bodde kvar där nere. Men vi har kontakten.
GillaGilla
Min bästa vän lärde jag känna när vi var 5 år, det är 35 år sedan i sommar. I perioder har vi inte hörts men när vi sedan ses är det bara att plocka upp den röda tråden
GillaGilla
Jag har också några barndomsvänner som jag fortfarande har kontakt och umgås med, så roligt!
GillaGilla