I lördags var jag på konsert med Thomas Stenström i Malmö. Ska väl erkänna att jag inte är något inbitet fan när det gäller till just Stenström, men det är ju alltid kul att gå på konsert och musik gör mig alltid på bra humör 🙂

Med risk för att få halva Sverige emot mig nu så vågar jag trots allt skriva att jag är en av få som inte riktigt fattar Håkan Hellström-hypen och jag tycker att Thomas Stenströms sätt att sjunga påminner ganska mycket om just Hellström. Men jag har absolut koll på låtarna som spelas på radio osv. Det blev dock att lyssna in sig på hans övriga låtar dagarna innan konserten för att inte stå där helt som ett fån…

Som tur var så var min konsertkompis i samma stadie som jag, så vi tittade på varandra ibland och skakade på huvudet när det var en låt vi inte kände igen, haha!

Men det var en riktigt bra konsert! En konsert att bli glad av, trots ganska melankoliska låttexter. Och jag undrar om det är just texterna, eller att han sjunger på svenska, som gjorde att publiken sjöng med nästan konstant. Nu stod vi långt fram så vi stod kanske bland de riktiga fansen som kan alla låtarna, men det kändes ändå lite ovanligt att det sjöngs med så mycket. Men underbart! Riktig allsångskänsla i publikhavet alltså!

Och Stenström verkade nästan inte vilja sluta spela 🙂 Han sa tack för ikväll ett par gånger men körde ändå någon låt till 🙂

När det kommer till min favorit ”Ser du månen där du är ikväll?” så dök Stenström plötsligt upp i publikhavet, på ett platå bakom mixerbordet. Han körde en riktig avskalad version utan bandet, med enbart sin gitarr. Ganska häftigt hur tyst det ändå kan bli i en arena.

Han tog även politiskt parti och lyfte vikten av kultur i samhället. Kul med blandat mellansnack som även innehöll personliga händelser som ett tillfälle med ett tuggummi i en tjejs hår & bandet fick mycket cred. En riktigt bra konsert och jag kommer nog att lyssna på mer låtar framöver än de fyra jag kunde innan helgen, hehe!