Igår lyxade jag till det med långlunch, så där en måndag. Lämnade jobbet för att träffa mina barndomsvänner. Vänkusin-familjerna alltså 🙂
V & jag började ettan på lågstadiet tillsammans och sedan började vi i samma klass som B på mellanstadiet. Vi har inte alltid varit supertighta alla tre när vi växte upp, men hittade varandra mer på högstadiet och sedan dess har vi hållit ihop. Visst var det vissa år när vi var på olika platser i livet när vi inte träffades så ofta, men det spelade liksom ingen roll. När vi sedan började bilda familjer kom vi närmare igen: männen har blivit nära vänner och kidsen funkar bra ihop. Då blir det enkelt att fortsätta umgås!

De är mina äldsta vänner och våra föräldrar känner oss alla liksom. Lite roligt (jag har nog skrivit det förut) är att B & jag är födda dagarna efter varandra (det var vi som alltid hade party ihop!) & B:s mamma minns min mamma från bb 😀

Jag känner mig lyckligt lottad som har så många av mina gamla vänner kvar i mitt liv ♥ Vänner från grundskolan, vänner från gymnasiet, vänner från högskolan & vänner som kommit in i livet när jag blivit vuxen.
Men som med alla relationer så krävs det ju en del från båda parter. Man måste vårda relationen. Men visst är det underbart med vänner man inte måste prata med varje dag? #decemberutmaning23xxx

























